Fyra aspekter på hälsa – för individen

Jag brukar säga att det finns fyra delar i god hälsa: ande, tanke, känsla och kropp. Vi har alla andlig, mental, emotionell och fysisk hälsa och de sitter ihop. Om du känner meningslöshet och mår andligt dåligt kan det yttra sig i att din kropp blir orkeslös. Om du oroar dig och mår emotionellt dåligt kan du få ont i magen. Om du kämpar med att förstå, sortera och anstränger dig mentalt kan du få ont i huvudet. Bara några exempel. Kroppen är i mångt och mycket ett signalsystem för det som händer på de andra tre områdena. Det är därför viktigt att ta helhetsgrepp på sin hälsa.

Andlig hälsa

Andlig hälsa kallas även existentiell hälsa eller själslig hälsa och handlar om syfte och meningsfullhet, kontakt och anknytning. Om att vara grundad i sig själv och samtidigt känna att man har kontakt med och är en del i något större. För någon är det Gud, för någon är det ett högre jag, för någon är det familjen, för någon är det naturen och så vidare.

Vad gör ditt liv meningsfullt? När känner du att du är del i något större? I livet. Om man känner sig rotlös och saknar meningsfullhet och syfte så väntar ofta psykisk ohälsa runt hörnet.

Det finns många olika sätt att ta hand om sin andliga hälsa. Här är fyra exempel:

•  Medveten planering. Prioritera energi och tid för det du tycker är roligt och viktigt respektive leder mot dina mål så att livet är meningsfullt.
•  Lev i enlighet med dina värderingar. Att göra våld på sig själv och på sina värderingar utmanar meningsfullheten.
•  Meditation, att gå in i ett tillstånd av fullständig kroppslig och mental avslappning. Meditation är dessutom ett bra sätt att träna sitt parasympatiska system, en del av nervsystemet, i att slappna av och fokusera. Forskning visar att det i sin tur bidrar både till läkning och sänkt blodtryck.
•  Bön och/eller tacksamhet, vilket inte behöver vara kopplat till en särskild religion utan kan vara en tyst eller lågmäld dialog med sig själv.

Mental hälsa

Mental hälsa handlar om dina tankar. Vid god mental hälsa kan vi styra våra tankar så att de gynnar och stärker snarare än smärtar och skapar oro. Vad vi tänker påverkar hur vi mår och vad vi uttrycker (visar upp, säger och gör) och därmed vad vi attraherar omkring oss och vår omgivning.

Det finns ett talesätt som lyder ”Pain is inevitable. Suffering is optional.” Smärta är oundviklig för livet gör ont ibland. Lidande är å andra sidan ett val, om jag väljer att stanna i smärtan. Det här provocerar ofta människor men vi har alltid ett val i vad vi fokuserar våra tankar på, och det i sin tur påverkar vad vi känner, vår emotionella hälsa.

Tacksamhet är relevant även för mental hälsa. Det finns alltid något att vara tacksam för. Se det. Att regelbundet utöva tacksamhet kan ha djupgående effekter på vår hälsa, visar forskning, inklusive vår upplevelse av lycka. Studie har visat att människor som skriver tacksamhetsdagbok varje vecka upplever minskad stress och ökad optimism och glädje.

Mental träning går ut på genom mentala processer repetera ett resultat för att i förlängningen skapa den prestationen, det uttrycket (ord, handlingar, utseende). Ta in information och kunskap och genom viljestyrt tänkande skapa förutsättningar för det man vill uppnå. Syftet är att identifiera, förstärka och utöka önskade tankar, känslor och beteenden. I tre steg:

1. Ställ frågor och sätt mål. Vem vill jag vara? Hur vill jag må och leva? Vad vill jag åstadkomma? Den här typen av frågor skapar medvetenhet om vad man själv vill. Det är viktigt att även finna fram till varför man vill detta, vad är det som är roligt och viktigt med det, för där finns motivationen man behöver ha med sig i processen. Utöver att sätta upp vad man vill så definierar man hur man då beter sig, översätter viljan i planerad handling.
2. Visualisering, affirmation, motivation, koncentration. Nästa steg är att se det man vill åstadkomma framför sig (visualisering), säga ord högt till och för sig själv (affirmationer) och träna sig på att hålla fokus (koncentration) på det man vill vara, känna, göra (motivation).
3. Gör och lär. Bete sig (göra, tänka och känna) på det sätt man kommit fram till. Din hjärna och din kropp kan inte skilja på verklighet, fantasi och vision utan reagerar på det du tänker och gör. Avslutningsvis så reflekterar man över det man varit och gjort för att lära sig av det: vad gick bra och ska man göra mer av, vad gick inte lika bra och ska man närma sig på ett annat sätt.

Emotionell hälsa

Emotionell hälsa handlar om att våga känna och kunna hantera sina känslor.

Känslor i sig är inte farliga, de kan inte göra oss något. Vi pratar ibland om positiva och negativa känslor men det är fel att uttrycka det så. Känslor har olika frekvenser och känns därmed snabba/lätta eller långsamma/tunga. Alla känslor fyller en funktion, signalerar något, annars hade vi inte haft dem.

Dina känslor är inte reaktioner på omvärlden, de är konstruktioner utifrån din erfarenhet. Vad vi känner sitter ihop med vad vi tänker, medvetet och omedvetet. Om vi inte tänker utan bara är här och nu (inte då och sen) så mår vi ofta ganska bra. Därför är såväl andlig som mental träning viktig även för vår emotionella hälsa.

Hur tar man hand om sin emotionella hälsa?

Känn efter. Ta in den känsla du har, upplev den, och reflektera kring vad den betyder för hur du mår och hur känslan påverkar dig. Fly inte känslan om den är smärtsam utan lev igenom den och låt den ”läka ut”. Eller njut av den känsla du har, om du tycker om den. Det är sensationen som flödar genom din kropp, låt dem göra det utan att fastna i dem.

Känn inte efter. Här kommer paradoxen i detta. Om vi känner efter ”med huvudet”, så att säga tänker efter (”hur mår jag egentligen”) så finns risken att de där tankarna går i gång och skapar känslor som inte fanns där från början, exempelvis oro.

Först känslan, sen tanken/reflektionen kring den känslan, inte tvärtom. Dina känslor gror ur dina tankar och ur ditt bagage. Reflektionen kan göra att du finner fram till källan.

Ta hand om dina relationer. Dina relationer med olika aspekter av dig själv påverkar din emotionella hälsa. Exempelvis hur du förhåller dig till din andlighet, din intuition, ditt egenvärde, din plats i världen, ditt fysiska jag. På samma sätt påverkar dina olika relationer i omvärlden. En del i att må emotionellt bra i relationer – och kunna välja och välja bort relationer – är att utveckla egen medvetenhet kring dina värderingar och integritet samt vad du kan och vill bidra med i dina relationer. Hur har du valt vilka du omger dig med?

Kliv ur offerrollen. Du är inte ett offer för omständigheterna. Du har alltid ett val. Inte alltid kring vad du kan eller ska göra (i alla fall inte på kort sikt) eller vilka du exempelvis ska arbeta tillsammans med, men du kan välja hur du förhåller dig till människor, situationer och uppgifter. Ta det ansvaret. Introspektion och reflektion är en del i personlig utveckling. Backa ur och se hela bilden och din del i den.

Fysisk hälsa 

Fysisk hälsa handlar om att ta hand om det redskap vår kropp är.

Vår kropp bär vår andlighet, vår tanke, våra känslor och agerar signalsystem för dessa. Om man lär sig lyssna på sin kropp får man vetskap om när något är rätt respektive inte är som det ska på dessa områden. Samma sak om man inte tar hand om sin kropp, distanserar sig från den, då finns något i en eller flera av de övriga som inte ”lirar”.

Du behöver lära känna din kropp, inklusive din hjärna, och de behov den har och ge den det den behöver för att må bra. Det är i det fysiska/materiella som ditt andliga, emotionella och mentala jag och din personliga utveckling visar sig, uttrycker sig.

Det finns mycket kunskap idag kring hur vi bäst tar hand om vår fysiska hälsa.

Sömn. Vi behöver sova för att återhämta oss, alla delar av oss. Sömnen påverkas av övrig fysisk hälsa men även av hur det står till med vår andliga, mentala och emotionella hälsa. ”Jag behöver inte så mycket sömn” säger en del, men faktum är att även sådana personer brukar må bättre om de sover lite mer än de tror att de behöver. Prova att få till 7–8 timmar sömn varje natt under en månad och se vad som händer med din hälsa.

Frisk luft, naturligt dagsljus och natur. Vi behöver D-vitamin och det får vi av solen när den når huden. Dagsljus är viktigt året om men i synnerhet på sommarhalvåret när man bor på norra jordklotet. Vi behöver bra syre i våra lungor och det får vi bäst i naturen. Bra för hälsan är att vistas där i ett avslappnat, närvarande tillstånd; känna luften mot huden, dofterna som finns, höra ljuden, ta i en och annan trädstam, smaka på luften… Det finns idag gott om forskning som visar på hur skogen påverkar oss: lugnar det sympatiska och ökar aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet, ökar antalet NK-celler, främjar anti-cancer-proteiner, sänker stresshormon-nivåerna, ökar hjärtfrekvensvariabilitet (HRV), sänker blodtryck och puls och gynnar såväl sömn som gott humör. Syre, fytoncider och en massa annat som är bra för oss rakt in i systemet plus att - om vi är helt närvarande i vistelsen i skogen (”skogsbadar”) - ge alla våra sinnen njutning och läkning.

Fysisk rörelse. Vi är skapade för att röra på oss. Utan rörelse mår kroppen inte bra. Rörelse kan vara promenader, yoga, styrketräning, rodd, dans, klättra i träd… Världshälsoorganisationen (WHO) skickar med oss som är 18–64 år följande rekommendationer för god fysisk hälsa:

•  Regelbunden fysisk aktivitet både under vardagar och helger.
•  Begränsa stillasittandet, bryt av regelbundet med fysisk rörelse av något slag.
•  Pulshöjande aktivitet varje vecka. Måttlig intensitet (ökad puls och andning) 150–300 minuter, hög intensitet 75–150 minuter (markant ökning av puls och andning), gärna en kombination av dem båda.
•  Muskelstärkande fysisk aktivitet som involverar kroppens alla större muskelgrupper minst två dagar i veckan.

Fysisk rörelse minskar nivån av stresshormonet kortisol och tränar kroppen på olika påfrestningar, vilket vänjer den vid dem. På sikt skyddar det oss mot olika sjukdomar i exempelvis hjärt-kärlsystemet, vissa typer av cancer, typ 2-diabetes och depression. Fysisk rörelse är inte bara viktigt för hjärnan utan för hela vårt fysiska system.

Kost. Kost är ett kontroversiellt ämne, alla har en åsikt och alla fungerar olika. Viss kost ger oss näring, annan gör det inte. Viss kost skapar och upprätthåller inflammationer i vår kropp, annan gör det inte. Rent generellt kan man säga att mat som vi vet vad det är och vad den innehåller (rena råvaror) är ok, mat som vi inte vet vad den innehåller (obegripliga innehållsförteckningar) kan vi undvika. Välj mat som ger dig näring. Ät i medveten närvaro, var här och nu och njut av det du äter.

Välj vatten. Vatten hjälper till att transportera näringsämnen, mineraler och syre dit det ska i kroppen. Vatten transporterar också, exempelvis genom svett och urin, bort avfallsprodukter ur kroppen. Därför är det bra att dricka vatten. I synnerhet svepa ett stort glas på morgonen, gärna med pressad citron i, för att skölja ut allt slagg som kroppen rensat ut under natten. Behovet av vätska varierar människor emellan, och beror också på hur mycket man rör sig, men de allra flesta behöver inte dricka mer vatten än när de är törstiga.

Reflektera

Formulera målbild för din hälsa. Hur vill du må? Jämför med hur du mår idag. På vilket av de fyra områdena kan du behöva göra justeringar? Jag önskar dig god hälsa, ur alla fyra perspektiven, för 2026.

I första nyhetsbrevet 2026 återkommer jag till hälsa, men då utifrån hur dessa fyra faktorer är relevanta ur ett organisatoriskt perspektiv vid ett systematiskt hälsoarbete.