Lärande och resiliens

Varför ska vi lära oss saker och ting? För att bli allt bättre på att överleva till morgondagen. Så funkar vår hjärna. Frågan är hur vi väljer att tolka ”överleva till morgondagen”, för rent krasst handlar det för hjärnan om att vi inte ska dö. Om vi använder vårt medvetna tänkande så blir överlevnad större än så. Det kan handla om att det är roligt att växa som människa, tillväxt i företaget eller bättre fungerande relationer. Vilket alltsammans ändå leder till överlevnad, på ett eller annat sätt. Allt vi gör handlar på något sätt om det.

Lärande är dels anpassning till tillvaron och dess utmaningar, dels en process hos levande organismer som leder till varaktig kapacitetsförändring.

Målet med lärande är resiliens, både i individ och organisation. Resiliens är förmågan att motstå störningar, återhämta sig från störningar och den långsiktig förmågan att hantera förändringar och fortsätta utvecklas.

Resilienta personer har tre egenskaper gemensamt, visar forskning av Diane L Coutu, som skrivit artikeln ”How resiliens works” i Harvard Business Review i maj 2002.

• De har en stark acceptans av verkligheten. Se sanningen i vitögat (utan att döma).
• De har en djup tro på livets meningsfullhet. Sätt saker i sammanhang och sök syfte.
• De har stor förmåga att improvisera. Skapa och agera det bästa med det du har.

Om man har en eller två av dessa egenskaper så kan man falla vid motgång och resa sig igen. Det krävs dock alla tre för att man ska vara resilient. Det gäller både individer, grupper och organisationer.

Vi behöver lära oss saker och ting för att överleva och vara resilienta.

Vuxnas lärande

Andragogik är läran om hur vuxna lär, teorin kring hur man bör lägga upp vuxenstudier. Idag delar jag de sex principer som Malcolm Knowles lyfter fram i sin bok ”The Adult Learner”:

•  Vuxna motiveras inifrån och vill själva styra sitt lärande. ”Jag älskar att lära men hatar att bli undervisad” lär Winston Churchill ha sagt.
•  Vuxna hänger upp ny kunskap på egna erfarenheter och kunskap. Det är viktigt att lista ut vad individen redan kan och vet, dra nytta av tidigare erfarenheter. Bekräfta framsteg och utveckling (mästerskap, yrkesstolthet).
•  För vuxna är timingen viktig. Jag är exempelvis mer benägen att lära mig beskära äppelträd om jag köpt en tomt där det växer vildvuxna sådana.
•  Vuxna behöver se nyttan med det nya. Vi lär när vi ser/har ett behov och vill åstadkomma något. Förklara syfte, fokus på varför, inte bara vad och hur.
•  Vuxna är praktiska. Vi lär lättare från experiment, situationer i verkliga livet och personliga ”vittnesmål”. Vuxna lär effektivare när situationen är problembaserad och man hjälps åt.
•  Vuxna vill bli respekterade. Var jämlik, visa tilltro till kompetens och potential, visa intresse, bekräfta, tydliggör och förmedla positiva förväntningar och gör individen meningsfull. Följ upp med fokus på styrkor och det som fungerar (och lös resten ihop). Lyft och fira framsteg och håll fast vid att ”misslyckanden” är lärande.

Det är bra punkter att ha med sig när man lägger upp planer för olika utvecklingsaktiviteter.

Vuxenutveckling

Vuxenutveckling är ett annat område att ha koll på. Det finns fem områden att jobba med, menar docent Thomas Jordan vid Göteborgs Universitet, som forskar på ämnet.

•  Intressentmedvetenhet. Insikt om att egen uppfattning inte nödvändigtvis stämmer med andras. Träna på att lyssna, ha dialog och odla lärande.
•  Förhållningssätt till information. Är den passiv, tro på expertis och/eller auktoritet, överdriven tro på egen intuition/förmåga, resonerande och undersökande respektive tankar om att det är svårt att vara säker på någonting alls… Det här är ett område att resonera kring, inte minst för källkritik och med anledning av AI:s frammarsch.
•  Komplexitetsmedvetenhet. Från vem/vad och ond/god till att människor och system är komplexa, försöka förstå bakgrund till agerande, insikt om att inget är svart-vitt och att saker påverkar varandra. Ständigt träna på perspektiv och systemtänkande.
•  Jagutveckling. Är jag impulsstyrd, manipulativ, oppositionell, vill vara till lags, öppen, perspektivtagande eller flexibel? Dialog kring attityd och beteenden kan vara av godo på det här området.
•  Självinsikt. Insikt om att man har påverkan på sin omgivning och är en del av miljön man befinner sig i, eget agerande påverkar andras agerande. Öka självkännedom och reflektion kring beteenden.

Det här är områden att göra insatser kring för att bidra till större förståelse för olikheter människor emellan. Att som chef ha ett coachande förhållningssätt bidrar till vuxenutveckling.