Varje förändring innebär en förlust

När man säger ordet ”sorg” så tänker människor generellt på dödsfall eller separationer såsom skilsmässa. Kanske också på en sjukdom/skada eller brand/inbrott.

Sorg kan dock också vara förlorade drömmar av olika slag. Eller att man tappat bort sig själv och sin identitet. Eller något helt annat. Både i privatlivet och i jobbet, jag återkommer till jobbet längre ner.

Den gemensamma nämnaren är att det är något som haft stor betydelse för dig som inte längre är eller kommer att vara.

Ett exempel kan vara att du har ett barn som fått en diagnos av något slag. Barnet är friskt men kommer inte att kunna leva på det sätt ett barn utan diagnos skulle kunna gjort. Får man sörja då? Ja, det får man. Det handlar om att hantera förlusten av det som skulle kunna varit, det som aldrig kommer att bli, för när man tagit sig igenom det kan man också ge sig hän i det som ÄR.

Ett annat exempel är ett jag ska dela från mig själv. I ett tidigare boende hade vi ett växthus. En dag när vi kom hem hade några personer varit hemma hos oss och krossat nästan alla rutor i växthuset. Jag mådde väldigt dåligt av det. Inte av förlusten av växthuset, det är trots allt något fysiskt som går att laga. Det jag mådde dåligt av var själva intrånget. Att någon annan ”härjat runt” på min trygga plats på jorden. Förlusten av trygghet, alltså.

Man brukar säga att förlusten är det som sker, eller rättare sagt din upplevelse av något som hänt, emedan sorg är den känsla som uppstår. Sorg är en naturlig reaktion på förlust och kan innehålla en massa andra känslor. Exempel: saknad, tomhet, rädsla, skuld, förvirring och ilska.

Jag tar ett exempel till: En person lever ihop med en människa med demens. Det kanske är en person man älskat i många år och som liksom glidit ifrån en genom sjukdomen. Nu är det samma person och samtidigt inte alls samma person längre. Det är svårt att föra samtal för personen minns inte. Personen frågar samma sak var femte minut, och det kan vara svårt att inte bli frustrerad. Om man bor ihop med och vårdar en person med demens så är det ”ett heltidsjobb” för man kan inte slappna av då det kanske finns en rädsla för att personen med demens ska sätta på spisen och glömma det och orsaka eldsvåda eller liknande. Det är svårt, helt sonika, det vet alla som har levt så.

Sen dör personen med demens. Nu uppstår sorg. Det finns en saknad efter personen man älskade. Samtidig kan man känna lättnad för att man nu själv kan slappna av. Man kan känna skuld för att kan känner lättnad. Man kan också känna en tomhet för att man nu inte riktigt vet hur man ska fylla dagarna. Och så kan man bli arg på sig själv för att man känner alla de där känslorna.

Sorg är inte linjär. Den börjar inte stort för att sen bli mindre och mindre. Den sköljer över dig i vågor. Intensiteten kan också variera över tid.

Sorg på jobbet

På våra arbetsplatser behöver vi alla träna på att leva i ständiga förändringar och förbättringar, det är en del av livet på jobbet. Man ska dock ha med sig att varje förändring och nyhet också innebär att det är något man ska släppa taget om. Varje förändring innehåller en förlust av något slag.

Du kanske har jobbat tätt samman med en person du tycker mycket om och har lärt känna väl. Sedan förändras grupperna eller uppgifterna så du ska inte jobba så ofta med hen längre. Hur roliga de nya uppgifterna än är, och hur kul människorna i min nya grupp än är, så finns en förlust i den relation jag haft som nu kommer att förändras. Det är ok. Det är så det är. Men det är också något att kännas vid (både som chef och den det berör) och hantera (den det berör, men som kan behöva dialog på temat).

Det finns förstås andra arbetsrelaterade situationer också. Här är bara några exempel:

- Förändrade arbetsuppgifter. Hantera förlusten av de du inte längre ska göra, för att sen ge sig hän i det nya.

- Jobbet du inte fick. Vare sig du har sökt nytt jobb internt eller på annan arbetsplats.

- Andra krav, som upplevs strängare. Det kan vara att inte få arbeta hemifrån längre, ha flextid, eller att behöva leverera mer på samma tid, eller något helt annat.

- Du blir sjuk eller skadad och går i förtidspension. Utöver förlusten av hälsa finns nu både relationer som förändras och troligen också ekonomi. Kanske innebär det hela byte av bostad också.

- Omorganisation, omplacering och uppsägning. Här är man ofta mer förberedd på sorg och förlust när man planerar processen, och visst är det viktigt att hantera. Här finns sorg både hos de som går vidare och de som stannar kvar att hantera.

Häromdagen hörde jag om en kvinna som fått ny chef. Hon har bara några år kvar i arbetet innan planerad pension och trivdes mycket bra med den chef hon hade, och de hade också en plan för de år som var kvar i tjänsten. Så slutar chefen och in kommer en ny chef. Som inte alls vill driva arbetet på samma sätt, och troligen inte heller har samma uppdrag i sin roll, och plötsligt förändras allt. Relationen med chef, arbetsuppgifterna, planeringen… Kvinnan i fråga insåg att hon nog var mer skakad av förändringen än hon först trodde, och att det berodde just på alla förluster som behövde ses och hanteras.

Ett annat exempel är en försäljningsavdelning som ska organisera sig annorlunda. Distrikten ska ses över och kundbesöken ska se annorlunda ut. Till det ska en del nya tekniska system införas. Att vissa kunder man som säljare tyckt om att besöka, och nu inte längre ska göra det, är en förlust – kanske både för säljaren och kunden, för det är trots allt en relation som förändras. Att man inte får arbeta på samma invanda sätt, som är välbekant och bekvämt, är en förlust att hantera, så att man sedan kan söka det goda i det nya arbetssättet.

Ett tredje exempel är en arbetsgrupp där det finns konflikter gentemot ledningen. Vid genomlysning, intervjuer och workshops visar det sig att det trots allt bara är en mindre grupp som driver konflikten och att övriga tycker att det är ganska bra, och till och med tycker att chefen är bra och gör rätt grejor. Det fackliga ombudet berättar att han är skakad för att han hela tiden drivit frågor i tron att alla var missnöjda men nu inser att så inte var fallet. Han jobbade med förlust av tillit till information han fick, till relationer som inte var som han trott och en del annat också.

Är du med mig i tanken här: Det finns inget nytt som inte också innebär att du behöver släppa taget om något gammalt.

Det är ok. Det är en del av livet. Och jobbet. Det viktiga är att acceptera och hantera det.

HUR sen var och en bearbetar sin sorg och förlust är individuellt.

Om du är intresserad av reflektionsfrågor, övningar och handlingsplan för bearbetning av sorg och förlust så mejla mig, så skickar jag ett dokument till dig.