Beteenden och rätt konkretiseringsnivåer

Vi kan ha hur stora ambitioner och visioner och mål vi vill men det är våra beteenden och aktiviteter som gör att det blir något av saker och ting. I livet och på jobbet.

Beteenden är ett ständigt aktuellt ämne när jag jobbar. Många tycker att det är svårt, både att få grepp om och att odla hos sig själva och andra.

Vad är ett beteende?

Ett beteende

• är det någon med ett medvetande gör (rörelse, ord, reaktion).
• går att observera (se, höra).
• är mätbart (mängd, frekvens).

Beteenden är inte: 

personlighet, egenskaper, värderingar, attityd och tolkningar.

Säga hej respektive fråga är båda beteenden. De kan dock kommuniceras på olika sätt (muntligt, skriftning, gester).

Sporta är inte ett beteende, utan en beteendegrupp. Sporta kan vara så många olika saker. Hur gör man ”sporta”? Ja, man kanske simmar eller joggar, och det är beteenden.

Analysera är inte heller ett beteende, då det innefattar en serie olika beteenden, exempelvis göra research, se ur olika perspektiv, värdera information. Analysera är snarare en aktivitet, för en aktivitet är en konkret handling eller uppgift som någon utför. (Aktivitet kan också vara gå en kurs, hålla i ett möte, leda ett projekt. Aktiviteter innefattar ofta en mängd olika beteenden – men ett beteende innefattar ingen aktivitet.)

Skynda sig är inte heller ett beteende, utan det är en tolkning av någons rörelsemönster eller energi eller uttryck. Det kan vara en person som går i ett snabbt tempo men vem bestämmer om personen skyndar sig? Självständig är också en tolkning av någons beteende, vilket?

Öppenhet, slutligen, är inte ett beteende utan en hållning, attityd.

Ett beteende ska gå att göra.

Tänk så här: ”Hur gör man det?” när du tänker på något. Går det att enkelt förstå, då är det troligen ett beteende.

Konkretisera på rätt nivå

En ambition är bra men den går inte att göra. Därför behöver vi bryta ner den i beteenden. Arbeta med konkreta beteenden, vare sig det handlar om att leda dig själv eller andra. ”Jag ska äta nyttigare” är knepigt. ”Jag ska varje dag äta en frukt till mellanmål, i stället för en godis-bar” är betydligt enklare.

Bryt ner i handlingar. Hur ser exempelvis ”mod” ut handling, hur ”gör” man mod? Det kan vara att våga fråga när man inte förstår, våga säga till en kollega när man ser att den gör något som inte är ok, våga föreslå okonventionella lösningar, våga prova nytt och gå utanför komfortzon för att lära… 

Odla, bekräfta och beröm dessa handlingar genom konkret positiv återkoppling. Förstärk önskade beteenden, de som har positiv påverkan på ett önskat resultat, fortlöpande i vardagen.

Det gäller att lägga sig på rätt konkretiseringsnivå – för flummigt går inte att göra, för detaljerat stänger in.

”Vi ska bli bättre på att fånga upp signaler på stress” eller ”vi ska ha rent och snyggt”. Det är båda fina ambitioner men vad ger dessa uttalanden för effekt? Det är för luddigt för att en grupp människor ska utföra ett likartade beteenden.

”Vi ska ofta ha dialog med medarbetarna kring arbetsbelastning” eller ”vi ska städa”. Effekt? Även detta ger utrymme för tolkning, det är för övergripande.

”Varje chef ska varannan vecka ha 15 minuter avstämning med var och en av medarbetarna kring arbetsbelastning.” Eller ”var och en ska dammsuga sitt rum varje torsdag.” Effekt? Nu är det konkret nog att faktiskt göra och det är troligt att flera personer visar upp ungefär samma beteende.

”Alla chefer ska varje torsdag kl. 13.00-16.00 boka in 10 minuter vardera med alla sina medarbetare för att ha dialog kring arbetsbelastning. Inför dessa möten ska kallelser till medarbetarna skickas ut. Samtalet ska föras utifrån framtagen checklista.” Eller ”Var och en av oss ska dammsuga sitt rum varje torsdag. Vi ska då suga längs alla golvlister, under alla möbler och i övrigt göra det utifrån framtagen checklista.” Vad blir effekten nu då? I första fallet skulle jag säga att det är för hög konkretiseringsnivå, människor känner sig instängda och tappar sin autonomi (sitt självbestämmande). I det andra fallet kan det också vara så, men också faktiskt den konkretiseringsnivå som krävs i vissa sammanhang (ex vid företagsstädning, vid montering i industrin mm).

Det gäller att lägga sig på rätt konkretiseringsnivå så att det är tydligt vilka beteenden som ska utföras men också ger något handlingsutrymme för individen. (Annars får vi inlärd hjälplöshet i organisationen och det vill vi inte ha, för då tar inte människor ansvar och initiativ.)