Jag irriterar mig visavi du irriterar mig

Om man ber människor ge exempel på ”besvärliga människor” så tar det inte många sekunder innan förslagen kommer. Kanske kommer några upp i dina tankar också?

Folk som är positiva eller negativa, högljudda eller tystlåtna, de som har kontrollbehov visavi de som aldrig tar ansvar… Folk som kör bil utan att använda blinkers, som inte tar undan disk efter sig i köket på jobbet, som inte hälsar på morgnarna… Jag har hört mängder med olika exempel genom åren.

Alla är vi en ”besvärlig människa” för någon annan… Det kan vara värt att tänka på då och då.

Det är inte andra människor som irriterar oss – det är vi som irriterar oss.

Det gör vi utifrån våra reaktioner på andra människor, utifrån hur vi tänker om andra människor. Oavsett hur andra människor agerar så är det vårt eget val om vi lägger energi på att irritera oss på dem.

Tre saker triggar oss:

1) Våra värderingar utmanas. Vi anser att man bör göra något och så gör inte andra det, eller att man inte bör göra något som andra gör. Exempel: vi anser det viktigt att man säger vad man tycker och inte ”gömmer sig bakom andra” och upplever att den tystlåtna gör det, eller kanske tvärtom att andra ”tar för mycket plats”.

2) Något står i vägen för våra behov eller mål vi vill uppnå eller trycker på när det är något vi inte vill. Exempel: vi vill ha god stämning på jobbet och irriterar oss på den vi upplever som negativ/som sänker stämningen. Eller vi eftersträvar lugn och ro och någon trycker på och vill ha aktivitet och förändring.

3) Vi påminns om sidor hos oss själva vi inte tycker om eller om någon vi tidigare stött på och inte tyckt om/haft svårt för/med och som vi inte har bearbetat våra känslor kring.

När vi irriterar oss på någon kan det hjälpa oss att spara energi om vi funderar över vad det är vi tänker som gör att vi irriterar oss… Styra upp våra tankar. Och odla vår sinnesro.

Låter det vettigt?

Apropå känslor så vet du väl att de inte bara kommer från ingenstans. Dina känslor är inte reaktioner på omvärlden, de är konstruktioner av din erfarenhet. De kommer inifrån och ju mer du känt samma känslor utifrån samma tankar, desto fastare blir de i dina inre programmeringar, vanor, i ditt limbiska system.

Den amerikanske författaren John Green lär ha sagt: ”Du minns inte det som hände. Det du minns blir det om hände.” Så sant. Det gäller både våra tankar och våra känslor.

Det är alltid rätt tid att jobba med sig själv – sina tankar, sina känslor och sina beteenden.

”Det är aldrig för sent att ge upp” brukar komikern Ronny Eriksson säga. Det ligger mycket i det också. Ge upp kan du göra när som helst – så vänta lite med det.